Nej, foliehatten på är inte ett absolut krav. Även om prepping i Sverige delvis kommit att förknippas med dystra konspirationsteoretiker som målar upp den ena dystopin efter den andra, är det inte rättvist att avvisa alla tankar på krisförberedelse med motiveringen att det handlar om galenskap. Faktum är att samhället uppmanar medborgare att bli preppers, om än än i liten skala.
Vad Går prepping ut på?
Termen prepping kommer av det engelska verbet prepare, som betyder att förbereda. Grundtanken med prepping är att förbereda sig materiellt, fysiskt och mentalt för olika krissituationer. Fokus ligger vid materiell förberedelse, genom att se till att säkra tillgången på förnödenheter och nödvändiga redskap går det att överleva krig, kriser och katastrofer.
Därför behöver du bli en prepper
I ett välfärdssamhälle som det svenska, är det lätt att få för sig att det alltid finns och kommer att finnas
“någon” som kan hjälpa till om en krissituation uppstår. Men detta är inte sant, alla samhällen har sina
begränsingar och varje individ har i grunden ett eget ansvar för sitt liv och överlevnad.
När Tyskarna förra sommaren uppmanades till att bunkra upp med mat och vatten så att man klarar sig i minst 10 dagar om en krigs- eller annan krissituation skulle uppstå, tycktes en del förvånade och andra ansåg att denna typ av uppmaning skapar ängslighet, oro och rädsla. Sedan dess har MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap flera gånger gått ut med liknande uppmaningar i Sverige.
I korthet vill MSB öka krisberedskapen bland svenska hushåll vilket i praktiken innebär att alla förväntas vara tillräckligt förberedda för att klarar av tre dygn (72 timmar) på egen hand.
Grundkurs i prepping
Hur förbered man sig – för att bli en framgångsrik prepper? Det krävs inte några större kunskaper för att skapa ett skydd som gör att ett hushåll klarar av att överleva en kris på 72 timmar.
De grundläggande skydd som krävs kan delas in i fem olika kategorier, nedan får du förslag på hur du uppfyller dessa behov:
Vatten
Den enskilt viktigaste förberedelsen du behöver gör är att se till att ha tillgång till vatten. Normalt har
vatten god hållbarhet förutsatt att vattenkvaliteten är god och förvarningskärlen är rena samt att dessa
förvaras mörkt och svalt. För att bli av med bakterier kan vattnet kokas och det finns även klormedel som kan användas för att desinficera vattnet.
- Beräknat dagligt behov 3-5 liter per person.
- Införskaffa dunkar (gärna med tappkran), fyll på med vatten och förvara dessa mörkt och svalt.
- Förvara gärna fyllda pet-flaskor i frysen det förhindrar vattnet från att bli dåligt, som bonus kan de nyttjas som kylklampar vid längre strömavbrott.
Värme
Människan är känsliga för kyla, utan tillgång till rätt kläder, teknik, skydd är lätt att bli nedkyld vilket
leder till försämrad muskelrörlighet och tankeförmåga. Vid en eventuell kris eller olyckssituation, är det inte givet att man kan nyttja de ordinarie värmekällorna, det kan även hända att uppvärmningen slutar fungera. För att klara av att hålla en optimal kroppstemperatur gäller det därför att förbereda sig så att man har tillgång till rätt utrustning i samband med en eventuell nödsituation.
Här är en checklista som hjälper dig hålla värmen:
- Varma och tåliga ytterkläder – exempelvis en gammal vinterjacka som du inte längre använder.
- Mössor, vantar, halsdukar.
- Extra strumpor gärna ull, underställ/långkalsonger hjälper dig behålla kroppsvärmen på ett effektivt vis.
- Ullplagg är smutsavvisande och ger bra värme, även om de blir fuktiga.
- Filtar
- Liggunderlag
- Sovsäckar
- Stearinljus & värmeljus (billigt, tar lite plats och ger mycket värme!)
- Tändstickor eller braständare
- Gärna även någon typ av värmare. Finns även speciella tillsatser som gör om vanliga gasolkök till värmare.
Mat
Många kopplar ihop prepping och mat, vilket inte är speciellt konstigt då många inbitna preppers väljer att bunkra en hel del mat och ett ganska vanligt samtalsämne är vilka förnödenheter som är det bästa valet. Vad man bör tänka på är att försöka få ihop en allsidig kost, så att man får i sig alla viktiga näringsämnen.
Några viktiga faktorer som bör beaktas när du väljer kost är hållbarhet, förhållandet näringsinnehåll/volym samt att tillagningen är relativt okomplicerad.
Några förslag på krismat:
- Olika sorters torkad mat
- Pulverprodukter mjölk etc.
- Pasta, ris, nudlar
- Havregryn
- Konserver fisk, ravioli, soppa, bär
- Olja
- Salt
- Socker
- Choklad, honung
- Kaffe, te
- Sylt
- Bröd med lång hållbarhet, t.ex. tortillas
- Nötter med skal (för lång hållbarhet)
- Rökt korv/kött
Matlagningsutrustning, redskap & tillbehör
För att kunna tillaga mat i samband med krissituationer och katastrofer är det bäst att utgå från att det inte finns någon ström tillgänglig. Därför bör du införskaffa ett gas- eller spritkök, stormköket kan även användas för att koka upp vatten (döda eventuella bakterier).
Till köket behöver du ha sprit eller gasol samt någon form av braständare/tändstickor.
Utöver detta behövs en kastrull, något att äta ur (t.ex. kåsa) samt bestick och något att lyfta på och av
kastrullen med. Tänk på att vatten är en hårdvaluta vid krissituationer, därför bör du vara noga med att koka upp vattnet med lock på, det sparar även på din gasol/sprit.
Utrustning du behöver:
– Sprit- / Gasolkök
– Kastrull
– Kåsa
– Bestick
Kommunikation
Ingen vill bli fullständigt isolerad, därför är det viktigt att alltid försöka se till att hålla minst en
kommunikationskanal öppen. I Sverige sänds krisinformation ut via lokalstationerna på “beredskapkanalen” Sveriges Radio P4.
Följande kommunikationsutrustning bör du ha:
- Radio som drivs med batteri, solceller eller vevas igång.
- Walkie talkie/Kommunikationsradio så att familjemedlemmar/grannar kan kommunicera.
- En utskriven lista med viktiga telefonnummer.
- Ficklampa (gärna solcell/handdriven)
- Extra batterier/powerbank
Specialbehov
Även om vatten, mat, värme och kommunikation omfattar de flesta basala behoven, har en del särskilda
specialbehov. Andra bra och viktiga saker som kan eller rent av bör finnas med på din beredskapslista är:
- Mediciner
- Förbandslåda
- Toapapper/potta
- Desinficeringsmedel – servetter eller spray
- Kontanter
- Kortlek, bok eller annan förströelse
- Något litet gott
- Ett block och penna